Fång - fruktan
Vad är fruktan?
För inte så lange sedan trodde man att det
var proteinerna i gräset som kunde orsaka fång. Fång
är en sjukdom, som drabbar hästar framförallt på
varen, en period då gräset har gödslats, växer
som det knakar och innehäller många proteiner. Det var nästan
en självklarhet att skylla på proteinerna, men det har visat
sig att det är en kolhydrat som är orsaken.
Hur har man kommit fram till det? Den australiska proffessorn
Christopher Pollit vid universitet i Queensland gav hästar 7,5
gram fruktan per kilo kroppsvikt, och inom 48 timmar hade alla hästar
fång. Därefter har man forskat mer i detta ämne och
man har löst manga mysterier kring ämnet fång. Det har
visats att fång knappast har att göra med proteiner, utan
med socker, och då framför allt fruktan.
Fruktan är en vattenlöslig kolhydrat (en slags
socker), som en gräsväxt bildar under inflytande av solljus.
Den används för tillväxten, men om det under vissa omständigheter
inte är möjligt att växa då lagrar växten
fruktanöverskottet tills den kan växa igen. Dessutom fungerar
fruktan som en naturlig anti-frostmedel.
Utan att utförligt gå in på växtens
biokemi: fruktan är byggstenen som en växt bildar som följd
av fotosyntesen, under inflytande av solljus alltså. Fruktan används
sedan för att producera andra ämnen som bygger upp växten.
Så lange som växten växer bra, bearbetas all fruktan,
men när växten inte kan växa, produceras ändå
fruktan, åtminstone så länge det finns solljus. På
så sätt bildas ett förråd som möjliggör
att växten snabbt kan börja växa igen när omständigheterna
blir gynnsamma igen.
Man kan jämföra växten med en fabrik: det
görs en slutprodukt när alla råvaror finns, men när
en råvara saknas, kan man inte tillverka någonting längre
och de andra råvarorna samlas på en hög. Fruktanhalten
stiger alltså, när det finns solljus men växten saknar
någonting annat. Så fort som den saknade råvaran finns
igen, kan växten växa och använda det lagrade fruktanet.
Orsakar som gör att växter inte växer och
att fruktanhalten stiger, kan vara:
För låg temperatur
När temperaturen är för låg kan gräset
inte växa. Finns ändå tillräckligt med solljus,
bildas det fruktan som lagras tills temperaturen är tillräckligt
hög igen. När temperaturen då når en viss gräns,
förbrukas fruktanet.
För lite vatten
När det finns för lite vatten för att kunna
växa medan det finns solljus, då produceras fruktan som lagras
tills växtomständigheterna är gynnsamma igen. När
det då börjar regna, tas fruktanet upp för en snabb
tillväxt.
För få näringsämnen
När en växt inte kan växa bra eftersom
det finns för lite näringsämnena i marken, kan växten
inte använda det bildade fruktanet och det stannar kvar i växten.
I praktik betyder det att ogödslat gräs är farligare
för hästar än gödslat gräs!
Framförallt på våren är situationen
så att det finns tillräckligt med vatten, tillräckligt
många näringsämnen i marken och mycket solljus, men
att temperaturen fortfarande är låg. Gräset växer
alltså inte på grund av den låga temperaturen, och
solljuset används för att bilda fruktan. Detta är orsaken
till att vi ser så manga hästar med fång på varen!
Fruktanhalten kan dock även bli hög under andra
årstider, beroende på några faktorer. Vilken sort
gräs man har, utgör en viktig faktor: det kända engelska
rajgräset är en sort som har en hög fruktanhalt.
Väderleken är också viktig, där faktorer
som temperatur och mängden solljus bestämmer förloppet.
Fruktanhalten kan ändras avsevärt inom kort tid: det kan bli
skyhög inom några fa timmar när det finns mycket solljus
men växten kan inte växa, men dat kan också snabbt sjunka
igen när det finns omständigheter som möjliggör
fruktanförbrukning (höga temperaturer, en regnskur).
Fruktan lagras dessutom i grässtubbar, det betyder
att små hagar med väldigt korta grässtrån är
extra farliga!
Anti-frost
Fruktan är löslig i vatten, och precis som alla
lösliga ämnen, gör det att fryspunkten sjunker. Växter
använder därför fruktan för att skydda sigsjälv
mot frost. Därför stiger fruktanhalten kraftig när temperaturen
kommer under 5 minusgrader.
För att veta hur mycket risk det finns för en
hög fruktanhalt har vi gjort en slags lathund. Där kan du
se när det är bättre att inte ha din häst på
bete och när riskerna däremot är lägre.
Den här lathunden ger bara vädrets inflytande
på fruktanhalten. Kom ihåg att det finns flera faktorer
som spelar en roll, så som grässort, marksort, näringsämnenas
tillgänglighet och årstiden.
Vid den här tabellen utgår man från gräs
som växer på en tillräckligt fuktig mark med tillräckligt
med näringsämnen. Gräs som har en brist på vatten
och/eller näringsämnen har en permanent högre fruktanhalt!
Sammanfattning:
När temperaturen är/har varit runt eller under
noll, är risken hela dygnet hög.
Vid varmt soligt väder är den bästa betestiden
på natten och på morgonen.
Vid varmt molnigt väder är den bästa betestiden
på eftermiddagen och på kvällen.
Det är farligt att beta:
På eftermiddagen eller tidigt på kvällen
på en solig dag
På en solig dag när temperaturen stannar under
15 plusgrader
Hela dagen efter en natt då temperaturen har varit
under 5 minusgrader
När gräset har en brist på vatten eller
näringsämnen
När gräset är kortklippt eller kortbetad
Det är tryggt att beta:
Tidigt på morgonen när temperaturen på
natten inte har varit under 5 minusgrader
På en molnig dag när det är varmare än
15 plusgrader
Uteslutande när gräset har tillräckligt
med vatten och näringsämnen
Fruktan och gödsling
När gräset har en brist på näringsämnen,
växer det inte bra och råvarorna lagras. Fruktanhalten stiger
då. Betyder det då att man ska gödsla? Så enkelt
är det tyvärr inte...
När du gödslar, sjunker gräsets fruktanproduktion
(om det åtminstone finns vatten och temperaturen är så
hög att gräset kan växa). Koncentrationen, och därmed
fruktanhalten i gräsväxten, sjunker alltså.
Men, eftersom du får en bättre tillväxt
efter gödsling, får du mer gräs per hektar. Mer gräs
betyder att det finns mer av allt. Eftersom du har mer gräs per
hektar har du också mer fruktan per hektar.
Alltså: Genom att gödsla får du färre
fruktan per växt, men mer fruktan per hektar.
Vad ska man då göra så att hästen
inte får i sig för mycket fruktan? Det beror på:
Får hästen ’hela betet’ och får
han själv bestämma hur mycket han äter? Då betyder
’mer gräs per hektar’ att han äter mer och netto
får i sig mer fruktan. Då gödslar man alltså
inte.
Har din häst betesbegränsning? Då får
han per dag i sig en bestämd mängd gräs. Färre fruktan
per gräsväxt betyder att han får i sig mindre fruktan,
då ska du gödsla så att du håller mängden
fruktan-per-växt så låg som möjligt.
Bärgar du hö? Då vill du ha så lite
fruktan som möjligt per höbunt. Då ska du gödsla,
så att det blir färre fruktan-per-växt. Eftersom du
kan skörda mer gräs när du gödslar, skördar
du netto mer fruktan, men du får färre fruktan per bunt.
I varje bunt finns till exempel hälften färre fruktan, men
du skördar tre gånger så många buntar. Hästen
äter inte mer eftersom du gödslar, så han får
i sig färre fruktan.
Implikationer
Det är intressant att veta att fång inte orsakas
av proteiner utan av fruktan, men har detta någon praktisk nytta?
Jovisst! Våren är en farlig betesperiod, men
vi vet nu att det också är beroende på väderleken.
Även på våren finns det perioder då
din häst kan beta utan problem.
Även i andra årstider kan fruktanhalten bli
jättehög.
Fruktan lagras i grässtubbar, detta betyder att kort-kort
gräs också är farligt.
Det gamla rådet att ge en fånghäst uteslutande
hö är bra, men... det måste vara hö med en låg
fruktanhalt.
Fruktan är vattenlöslig, så genom att
dränka höet en timme, kan du spola bort fruktanöverskottet.
Vad kan vi göra med den här informationen
Använda det på ett vettigt sätt. Det är
inte meningen att hästen ska stå i stallet eftersom ‘det
är farligt att beta’. Men vad du kan göra, och då
främst när det gäller hästar som är känsliga
för fång, är att förebygga att de betar när
risken är stor att fruktanhalten är hög. Det kan du göra
genom att:
Anpassa betestidspunkten.
Anpassa betestiden. Kanske kan hästen vara i paddocken
eller på ridbanan en del av dagen. Stallvistelse är inget
bra alternativ.
Tillämpa strippbete. Du spänner en tråd
över hagen och flyttar den varje dag en liten bit. Biten som är
avbetat ska du också avskärma, eftersom grasstubbarna lagrar
fruktan.
Ge din häst en betesbegränsare. Du kanske tycker
synd om honom då, men när den får fång är
det mycket mycket värre.
Fruktan är inte enda orsaken till fång! Spannmål-
och majsprodukter (som kraftfoder), andra sockerarter (som melass) och
olika läkemedel (kortisoner!) kan också orsaka fång.
Ibland är då en liten extra mängd fruktan droppen som
gör att bägaren rinner over…
Varför är fruktan så farligt?
Hittills har man hittat två effekter av fruktan
som kan orsaka att fång uppstår.
Tarmfloran förstörs
Fruktan är en kolhydrat. Stora mängder kolhydrater
ändrar tarmflorans sammanställning och kan orsaka jäsning,
som i sin tur leder till problem med matsmältningen. Problemerna
som uppstår är ungefär desamma som uppstår efter
att en häst har ätit en överdos spannmålsprodukter.
Insulinresistens
Det forskas för närvarande i detta ämne.
Det är intressant att man har kommit fram till att hästar
med fång har en mängd insulin som kan vara 4 gånger
högre än vanligt. Även när de inte har fång
har de under betesperioden högre insulinvärden än andra
hästar. Okänslighet för insulin är någonting
som har upptäckts nyligen hos hästar och länken till
fång är påtaglig. Field och Jeffcot upptäckte
att hästar som har haft fång har mer besvär med att
bearbeta glukos (socker).
Den här teorin har utarbetats av Matthew och Susan
Frederick. Symtomerna visar starka överenskommelser med hypoglykemi
hos människor: Utbudet av snabbt smältade sockrar orsakar
en over-reaktion i bukspottskörteln, som då producerar för
mycket insulin.
Insulinresistent hos hästar är tyvärr en
snabbt växande företeelse.
FAQ
Får hästar i naturen ingen fång när
vädret är ogynnsamt?
Problemet är gräset som vi människor har
odlat fram. Kort sagt var det så att vi ville ha gräs som
skulle börja växa tidigt i säsongen och grässorterna
som gör det är just sorterna som lagrar fruktan. Engelsk rajgräs
är t.ex. utvecklat för kor och tillverkar väldigt lätt
stora mängder fruktan. Dessutom är grästätheten
i en beteshage mycket högre än man ser i naturen. I naturen
äter inte en häst så mycket på en enda gång
att den får problem.
Källor
· Argenzio, Hintz, Effect of
Diet on Glucose Entry and Oxidation Rates in Ponies, 1972 J. Nutrition,
102: 879-892
· Bailey, Elliott, 5-hydroxytryptamine
in equine plasma constricts digital blood vessels in vitro: implications
for the pathogenesis of acute laminitis, 1998 Equine Vet Jl 30, 124-130
· Bailey, Rycroft, Elliott,
Production of amines in equine cecal contents in an in vitro model of
carbohydrate overload. J. Anim Sci 2002. 80: 2656-2662
· Batten, Blakeney, McGrath
Ciavarella, Non structural Carbohydrate: Analysis by near infrared reflectance
spectroscopy and its importance as an indicator of plant growth,1993
Plant and Soil 155/156: 243-246
· Busso, Richards, Chatterton,
Nonstructural carbohydrates and spring regrowth of two cool-season grasses:
Interaction of drought and clipping. Jrn. Range Mngmt Vol 43 No. 4 July
1990
· Butler, Bailey Chemistry and
Biochemistry of Herbage, Vol. 1 and 2, 1973 Academic Press
· Ciavarella, Simpson, Dove
Leury. Sims, Dirurnal changes in the concentrations of water-soluble
carbohydrates in Phalaris aquatica pasture in spring, and the effect
of short-term shading. Aust. J. Agric. Res, 2000 51:749-56
· Chatterton, Harrison, Bennett,
Thornley, Assay, Forage Production by Cool-Season Plants, Utah Science,
Fall 1989 p.150-156
· Chatterton, Harrison, Bennett,
Asay, Carbohydrate Partitioning from 185 Accessions of Gramineae Grown
under Warm and Cool Temperatures, 1989, J. Plant Physiol. Vol. 134.
pp. 169-179
· Chatterton, Thornley, Harrison,
Bennett, Dynamics of Fructan and Sucrose Biosyntheses in Crested Wheatgrass,
Plant Cell Physiol. 29(7): 1103-1108 (1988)
· Chatterton, Harrison, Thornley,
Bennett, Sucrosyloligosaccharides and cool temperature growth in 14
forb species, Plant Physiol. Biochem, 1990, 28(2), 167-172
· Chatterton, Fructan Metabolism
and Cool-temperature growth in Cheatgrass, Symposium on Ecology, Mngmt,
and Restoration of Intermountain Ann. Rangelands, Boise, ID May 1992
· Collins, Wetting and maturity
effects on the yield and quality of legume hay,1983 Agron. J.75:523-527
· Field, Jeffcott, Equine Laminitis
another hypothesis for pathogenesis. Med Hypotheses, 1989 Nov;30 (3)
203-10
· Forages, Vol. 1& 2 5th
ed. 1995, Iowa State Univers. Press
Frederick, 2002 Founder! - Hope for Refractory Laminitis, http://www.whpublishing.com/store/products.html
· Glade, Reimers, Effects of
dietary energy supply on serum thryroxin, tri-iodothyronine and insulin
concentration in young horses, J. Endrocr. (1985) 104, p. 93-98
· Hinckley, Henderson, (1996)
The epidemiology of equine laminitis in the UK
· Proceedings of the 35th congress
of the British Equine Veterinary Association, Warwick. Pg.62
· Hoffman, Wilson, Kronfeld,
Cooper, Lawrence, Sklan, Harris, Hydrolyzable carbohydrates in pasture,
hay and horse feeds: Direct assay and seasonal variation J Anim Sci
2001 79: 500-506
· Hood,. 1995. Endotoxaemia
as a direct cause of laminitis, Proceedings of the American Assoc. of
Equine Practitioners, 41: 245-247.
· Hu, Schnyder, Schmidhalter
Carbohydrate deposition and partitioning in elongating leaves of wheat
under saline soil conditions, Aust. J. Plant Physiol. 2000, 27:363-370
· Kephart, Buxton, US Dairy
Forage Research Center, Nonstructural Carbohydrates in Cool-season and
Warm-season Perennial Grasses Adapted to Shaded Conditions
· Mayland, Shewmaker, Harrison,
Chatterton, Nonstructural Carbohydrates in Tall Fescue Cultivars: Relationship
to Animal Preference, Agron. Jrnl Vol. 92, No. 6
· Muller, Lier, Fermentation
of fructans by epiphytic lactic acid bacteria J. App. Bacter. 1994,
76, 406-411
· Ralston, Nockels, Differences
in diagnostic test results and hematologic data between ages and young
horses. Am J Vet Res 1988 Aug: 49(8): 1387-92
· Suzuki and Chatterton Science
and Technology of Fructans, 1993, CRC Press
· Trevino, Centeno, Ortiz, Caballero,
Changes in the Non-Structural Carbohydrates Associated with the Field
Drying of Oat Forage. Food Agric 1995, 67, 393-397
· Valentine, Van Saun, Thompson,
Hintz, Role of Dietary carbohydrate and fat in horses with equine polysaccharide
storage myopathy, JAVMA, 2001, ,219:1537-1544
· Volaire, Lelievre, Production,
persistence, and water-soluble carbohydrate accumulation in contrasting
populations of Dactylis glomerata (orchard grass) subjected to severe
drought in the south of France Aust. J Agric Res 1997, 48:933-44
· Wang, Van den Ende, Tillberg,
Fructan accumulation induced by nitrogen deficiency in barley leaves
correlates with the level of sucrose:fructan 6-fructosyltransferase
mRNA Planta, 2000, Oct 211:701-7